Vi s\u00e4ger ofta att vi har ett liv. Mitt liv. Ditt liv. V\u00e5ra liv. Som om livet vore n\u00e5got vi \u00e4ger, n\u00e5got som tillh\u00f6r oss och som vi kan kontrollera, planera och styra dit vi vill. Men t\u00e4nk om det \u00e4r tv\u00e4rtom. T\u00e4nk om det inte \u00e4r du som har livet. T\u00e4nk om det \u00e4r livet som har dig.<\/p>\n\n\n\n
Redan fr\u00e5n v\u00e5rt f\u00f6rsta andetag f\u00f6rs vi in i en str\u00f6m som vi inte sj\u00e4lva har skapat. Vi v\u00e4ljer inte n\u00e4r vi f\u00f6ds, vilka f\u00f6r\u00e4ldrar vi f\u00e5r, vilken tidsepok vi hamnar i eller vilka omst\u00e4ndigheter som formar v\u00e5ra f\u00f6rsta \u00e5r. Livet h\u00e4nder oss l\u00e5ngt innan vi ens har ett spr\u00e5k f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 det.<\/p>\n\n\n\n
Med tiden bygger vi en identitet. Vi l\u00e4r oss v\u00e5rt namn, formar en ber\u00e4ttelse om vem vi \u00e4r och b\u00f6rjar tro att vi \u00e4r den som styr skeppet. Vi s\u00e4tter upp m\u00e5l, g\u00f6r planer och f\u00f6rs\u00f6ker skapa kontroll \u00f6ver framtiden. \u00c4nd\u00e5 p\u00e5minner livet oss g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng om att verkligheten s\u00e4llan f\u00f6ljer v\u00e5ra kartor. M\u00e4nniskor kommer och g\u00e5r, relationer f\u00f6ds och tar slut, sjukdomar och f\u00f6rluster drabbar oss utan f\u00f6rvarning och nya m\u00f6jligheter uppst\u00e5r n\u00e4r vi minst anar dem. Livet fr\u00e5gar s\u00e4llan efter v\u00e5r till\u00e5telse utan forts\u00e4tter att r\u00f6ra sig, oavsett vad vi hade t\u00e4nkt oss.<\/p>\n\n\n\n
Trots det forts\u00e4tter vi ofta att k\u00e4mpa emot. Vi f\u00f6rs\u00f6ker h\u00e5lla fast det som f\u00f6r\u00e4ndras och styra det som aldrig helt har varit i v\u00e5ra h\u00e4nder. Kanske kommer mycket av v\u00e5rt lidande just fr\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningen att livet \u00e4r n\u00e5got vi ska kontrollera, n\u00e4r det i sj\u00e4lva verket \u00e4r n\u00e5got vi f\u00e5r delta i.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r vi sl\u00e4pper tanken p\u00e5 att \u00e4ga livet h\u00e4nder n\u00e5got m\u00e4rkligt. Vi blir friare. Inte d\u00e4rf\u00f6r att vi f\u00e5r mer kontroll, utan d\u00e4rf\u00f6r att vi slutar kr\u00e4va den. Vi b\u00f6rjar ana att vi sj\u00e4lva \u00e4r en del av en st\u00f6rre r\u00f6relse, ungef\u00e4r som en v\u00e5g p\u00e5 havet. V\u00e5gen kan tro att den f\u00e4rdas av egen kraft, men det \u00e4r havet som b\u00e4r den. Den \u00e4r inte skild fr\u00e5n havet, utan havet i en tillf\u00e4llig form.<\/p>\n\n\n\n
Kanske \u00e4r det likadant med oss. Livet b\u00e4r oss samtidigt som det uttrycker sig genom oss. Det betyder inte att v\u00e5ra val saknar betydelse. Tv\u00e4rtom v\u00e4ljer vi fortfarande hur vi m\u00f6ter det som kommer, hur vi \u00e4lskar, hur vi handlar och vilka v\u00e4rden vi vill leva efter. Men v\u00e5ra val sker alltid inom ramen f\u00f6r n\u00e5got som \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n v\u00e5r egen vilja.<\/p>\n\n\n\n
Kanske \u00e4r visdom d\u00e4rf\u00f6r inte att f\u00f6rs\u00f6ka kontrollera livet, utan att l\u00e4ra sig lyssna till det. Att k\u00e4nna vart str\u00f6mmen vill f\u00f6ra oss, att f\u00f6rst\u00e5 n\u00e4r det \u00e4r dags att k\u00e4mpa och n\u00e4r det \u00e4r dags att sl\u00e4ppa taget. Kanske \u00e4r tillit ibland en st\u00f6rre styrka \u00e4n kontroll.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r n\u00e4r allt kommer omkring kanske sanningen \u00e4r enklare \u00e4n vi tror. Du har inte livet. Livet har dig. Och du \u00e4r inte en bes\u00f6kare i livet. Du \u00e4r ett uttryck f\u00f6r livet sj\u00e4lvt.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vi s\u00e4ger ofta att vi har ett liv. Mitt liv. Ditt liv. V\u00e5ra liv. Som om livet vore n\u00e5got vi \u00e4ger, n\u00e5got som tillh\u00f6r oss och som vi kan kontrollera, planera och styra dit vi vill. Men t\u00e4nk om det \u00e4r tv\u00e4rtom. T\u00e4nk om det inte \u00e4r du som har livet. T\u00e4nk om det \u00e4r…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":549,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_themeisle_gutenberg_block_has_review":false,"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-372","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-livet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urkaos.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/372","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urkaos.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urkaos.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkaos.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkaos.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=372"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/urkaos.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/372\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":489,"href":"https:\/\/urkaos.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/372\/revisions\/489"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkaos.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/549"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urkaos.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=372"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkaos.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=372"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkaos.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=372"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}